Vad gör folk hela dagarna…?

…Så heter en bok av Richard Scarry som min son älskade när han var liten. Ja, jag med för den delen, för boken var sedan jag själv var barn.
Richard Scarrys böcker handlar om katter, maskar, hundar och andra djur som lever sina liv i en stad, precis som människor gör. De har jobb, de går i skolan, de är hemma och äter middag och så vidare.
Den visar barnen på ett sitt helt egna vis vad “folk” gör hela dagarna helt enkelt. Ibland skulle jag vilja göra en sån bok över mitt eget liv. För att andra ska förstå vad jag gör hela dagarna. Ett vanligt missförstånd är att om man inte går till ett reguljärt arbete varje dag, så har man det väldigt lugnt och skönt. Få förstår att den som inte arbetar åtta timmar per dag ofta jobbar oftast ännu fler timmar. Även helger.

Bakom varje gårdsskylt man passerar, eller bakom varje grind, brevlåda eller ytterdörr, pågår ett liv där mängder av saker händer hela tiden. Ibland ser det ut lite mer som vårt eget liv, ibland ser det helt annorlunda ut. Därför är frågan “Vad gör folk hela dagarna?” inte alls konstig. Vi lever alla våra liv, ibland gemensamt med andra, ibland på egen hand. Fyller det med nödvändigt och onödigt, roligt och trist.

Min sida på företagssida på FB bytte för snart två år sen namn från “kläder och smycken” till “författare”. Det beror på att jag valde att ge ut en bok när jag sålde min verksamhet, och på att jag har fler texter liggande som jag gärna vill sätta på print. Men skriva är trots det bara en liten del av det jag gör. Just nu säljer vi boken, Annika och jag. Vi jobbar på att få ut den mer och vidare i handel mm. Det gör att vi båda kände att vi vilar på hanen med den andra barnboken. En sak i taget sa pigan!

Under tiden har jag renoverat Grindstugan efter förra hyresgästen (som flyttade in när det var nybyggt för fem år sen) . Tid, energi och pengar slukas på kort tid när man börjar med sånt. Igår skruvad jag upp ett tolv kvadratmeter altangolv under taket på södersidan, och idag ska jag visa huset för en kvinna som vill hyra det.

Tankar och känsla har också varit mycket med min mamma som gått/går igenom en bröstcancerbehandling och jag konstaterar att jag har den tuffaste och modigaste mamman som finns. Cancer är något som idag drabbar så många, och när man börjar prata om det så har de flesta någon de känner eller är nära som drabbats. Jag tänker på alla som går igenom behandlingar, inte bara cancer utan alla typer av sjukdomar. Vad modiga och duktiga de är. Likaså de som arbetar inom vården. Som med värme och omtanke tar emot, tröstar och finns för de som behöver komma dit. De är hjältar och förtjänar en stor guldstjärna för att de finns.

Vad händer i övrigt bakom min gårdsskylt vid vägen? Jag börjat måla med smält färgad bivax. Något jag tycker är fantastiskt. Väldigt smetigt och kladdigt, och rörigt värre när man håller på, men så roligt! Jag har några färdiga småtavlor som det kan hända att jag visar upp framöver.

Det stick- och virk café jag startade är också igång här i Solglänta. Det började för ett par år sedan som ett lite vänskapsfrämjande projekt för oss kvinnor på bygden och har blivit en uppskattad stund vänner emellan nu. Det här är något jag uppmuntrar fler att göra. Man behöver ju inte bo på glesbygden för att starta en sån sak utan det går lika bra att göra i en lägenhet i stan. Det är väldigt mysigt att få dela en hobby med andra, och samtidigt få en fikastund med många roliga och oväntade samtalsämnen.

Efter den milda vintern suger det självklart i de gröna fingertopparna också. Jag vill påbörja mina trädgårdsprojekt. En portal vid min grind, ett nytt soldäck på framsidan delvis under tak. Odlingsbäddarna ska ställas i ordning. Ska bersån få bli mitt privata spa i år? Många tankar och idéer finns och det går att smygstarta lite redan.

Men just nu sitter jag här i sängen och ser ut över bergskanten med kaffekoppen intill mig. I fönstret står mina Mårbacka rosenpelargoner, nerklippta och ynkliga. Men det börjar komma små ljusgröna blad här och var. Våren är på väg och idag ska bli en bra dag.

Ha en fin dag, var ni än är och vad ni än gör hela dagarna!

/Linnéa