Att det är sommar och sol kan väl ingen undgå att märka? Vilken rekordstart! Trädgården prunkar och huden har fick vacker brun färg redan första veckorna i maj. Nu vore det ändå lite skönt med en skvätt regn!

Jag fick i vintras en nervskada i en axel, så jag jobbar med att rehabilitera från det. Det går långsamt, plågsamt och ibland undrar man om armen ska gå att använda som förr.  Det innebär att jag inte smider något just nu, men det finns ju mycket annat att göra om dagarna. Tacksamt tar jag emot lönen för mina år av hårt arbete för att bli självförsörjande och oberoende och har lärt mig att det inte är fel att ibland klappa sig försiktigt på den onda axeln och säga “bra gjort”.  Försäkringskassan lägger mig i ett fack av 25000 andra småföretagare som nekas sjukersättning då de till sist sjukskriver sig med 14 dagar karens trots att vi troget betalat in avgiften hela tiden. Betalat för skydd, men får det ändå inte då vi för första gången på alla år ber om det.  Jag ger dem ett mentalt finger och vägrar låta hälsa och ekonomi definiera mig som person.

Mitt liv består av att leva. Att låta sinnet spela fritt, låta dagen komma och visa vart jag ska gå. Väder och vind styr liksom min lust och dagsform.  Det kan framstå som lättjefullt men vem säger att något är det bara för att det är roligt? Jag är lycklig som får ta vara på min tid så som jag vill, för hur många kan det?  Sen anses man som udda, unik och normbrytande för att man inte åker med i samhällets livskarusell.

Vem sätter normen för vad ett “riktigt arbete” är egentligen? Varför sätts löner så olika då alla olika arbeten behövs för att få samhället att snurra?  Vad är det vi mäter i högskolepoäng, löneanspråk och yrkestitlar?  Är det vårt värde som människa? Vår kapacitet och ambition?  Vi väljer själva vår väg i livet utefter intresse, möjlighet och förutsättningar men det är viktigt att förstå att vi alla behövs. Du kan inte sitta i ditt stora kontor och tjäna storkovan om du inte har en toalett som är ren och fungerar strax utanför. Om ingen kör bussen eller tåget/tunnelbanan du tar dig dit med. Om ingen kan meka med din bil då den går sönder. Om soporna aldrig hämtades!  Storinkomsttagare existerar för låginkomsttagarna gör det möjligt, lika självklart som att männen hade möjlighet att göra karriär för att kvinnorna tog hand om hemmet och barnen förr. Vi har bara flyttat ut ramarna lite i det gamla tankesättet där några är i toppen, för att andra sköter markservicen åt dem. Jag påstår inte att samhället inte måste se ut så, jag påstår bara att alla människors insatser är nödvändiga och borde värderas därefter!

Såna här tankar kan jag nästla mig runt i då jag sitter här vid mitt stökiga bord och skriver medan kaffet i koppen intill kallnar. Det är sånt jag slås av eftersom jag känner mig oförskämt lyckligt lottad som får leva mitt drömliv. Jag vet också att det är skört, att allt beror på hälsan, uthyrningen, att inget oförutsett händer osv. Därför njuter jag varje dag, är tacksam varje dag.  Jag glädjer mig åt möten med andra människor och har för länge sedan insett att våra olika tankar och åsikter är en tillgång i livet. Att vi är olika, kommer från olika hörn av världen, med olika erfarenheter och historier att berätta. Det är en guldgruva.  Vi måste se varandras olikheter som tillgångar och inte låta förutfattade meningar bygga murar som hindrar oss att lära känna varandra.  Möten med andra är alldeles för ofta en spegel, istället för ett ett öppet fönster mot en ny spännande värld.  Berika dig själv i sommar med nya upplevelser, nya tankar och nya smaker!

Nu ska jag öppna mina egna fönster mot den soliga förmiddag som lockar mig ut i trädgården.
Jag önskar er en fantastisk sommar och välkomnar er som vill besöka Solglänta, med brasklappen “ring innan”.

Må gott, njut av solen och livet.

Kram Linnea